1882 den 27 November.
Wid företagande af anhängiga från den 10 denna månads uppskjutna ransakning med häktade Johan Arvid Widmark och Per Erik Wiklund med flera, tilltalade för olofligt tillgrepp m.m. inställde sig såsom Åklagaren Länsmannen K.A. Holmgren och t.f. Länsmannen J. Sundelin, hvilken senare på grund af inlämnad fullmakt, anmälde sig såsom ombud äfven för målsägaren Ernst Christiersen. Sundelin uppgaf att det Christiersen tillhöriga timmer, hvarifrån märkena borthuggits egt ett värde af 1 krona 25 öre per klamp, hvilket förhållande Widmark sade sig icke vilja bestrida. Åklagaren Holmgren ingaf, ett så lydande protokoll:
”Protokoll fört vid polisförhör 7 November 1882
Sedan jag erhållit underrättelse att någon af hemmansegarna inom Hassela by Attmars socken skulle under sistlidna höst hafva blifvit bestulna af nu häktade J.A. Widmark från Wigge m.fl., så har jag denna dag anställt efterforskningar i bemälde by och dervid har hemmansegaren Olof Hinnersson för mig uppgifvit att någon natt omkring den 24 Oktober sistlidna år har för honom bortkommit 1 enkelbössa 4 st. skjortor och 4 lakan, den förra som förvarades i en låst lada i närheten af byn värderas till 5 kronor,
de senare som voro uthängda till torkning värderas till 12 kronor.
Som ofvan K.A. Holmgren”
Efter läsande häraf förnekade såväl Widmark som Wiklund och Mattias Nilsson att de egde någon kunskap om den från Hindesson föröfvade stölden.
Widmark erkände deremot nu att han varit delaktig i den af Granberg omberättade höstölden hos Per Erik Larsson, dervid tillgått så som Granberg berättat, med undantaget deraf att Nils Mattias Nilsson och Nils Andersson varit delaktig i tillgreppet, men icke Wiklund och Forsberg.
Åklagaren anhöll derefter om vittnesförhör med arbetaren Wilhelm Isaksson i Fanbyn hvilken vid Rätten närvaranda och ojävig befunnen, fick aflägga vittneseden, hvarefter han om edens betydelse erinrad, berättade:
---Att vittnet , som från midsommaren år1880 till samma tid år 1882 bott tillsammans med Widmark i Wibergs torpstuga i Wigge, vid ett tillfälle under sistlidna höst (81) å en till torpet hörande loge påträffat 2 kopparkittlar om minst 10 kannors rymd dolda af halm.--- Att då vittnet frågat Widmark hvarifrån de kommit, denna sagt att Wiklund och Nilsson stulit dem i Vibodarna, hvilket förhållanden Wiklund och Nilsson på fråga af vittnet sedemera medgifvit, med tillägg, att de på samma ställe tillgipit 2 jernskopor, 2 täcken, en fäll ett ämbar och en kaffekanna, hvilka effekter vittnet sett finnas inne i torpstugan.
---Att vittnet en natt under sistlidna vinter(82) kört hem en skrinda hö och sagt till vittnet att han jämte Wiklund och Forsberg stulit höet i Per Larssons lada.---Att inte i torpstugan funnits en enkelbössa, hvilken Wiklund och Nilsson sagt sig hafva tillgripit i en lada i Norrhassel hösten år 1881, de på samma gång enligt sin uppgift, skulle tillgripet några skjortor.
----Samt att en arbetare vid namn Christoffer Wiklander, som även bott på Wibergs torp i Wigge, men nu afrest till Amerika, våren år 1881 hemkommit, bärande en sågkedja, hvilken han lagt invid torpstugans vägg, mer visste vittnet icke, hvart den sedemera tagit vägen.
Widmark, Wiklund Och Nils Mattias Nilsson bestredo riktigheten i vittnesmålet, som upprepades och af vittnet vidhölls.
Åklagaren anhöll derefter om uppskof i afvaktan på prestbetyg angående häktade Forsberg, dervid Wiklund yrkade att varda ur häktet lösgifven, och utsattes den fortsatta handläggningen af ransakningen till fredagen den 15 nästa december klockan 11 f.m., hvar emellertid de tilltalade skulle qvarblifva i häktet.