RIVNING AV GAMLA HUS PÅ 40-TALET.
EN NORRLÄNDSK TRAGEDI.

Under hela andra världskriget fanns ett ständigt behov av ved eftersom fabriker,
lasarett m.m. eldades med ved och då våra gränser var stängda för import av olja.
Av för stora avverkningar sinade våra skogar så beslutades att man skulle hugga
något som kallades "licens fri" ved, vilket innebar att man skulle hugga upp gamla
hus för "export" till Stockholm.

Energivärdet av de nedrivna husen kunde inte på långt när jämföras med det kulturvärde som försvann.
På min hemby Vigge bör nämnas en kvarn i Granån på två våningar samt alla byggnationer på Viggenäset,
plus flera logar på byn.
Förutom de hus som är nämnda förekom det rent rivningshysteri på månghundra bostugor och
andra gamla byggnader.

Allt som återstår av huset på Näset i Vigge. Klicka på bilden för att göra den större.

Dock måste erkännas att man ännu på 1990-talet inte på rätt sätt vårdar det lilla som finns

kvar av våra fäbodvallar och övriga byggnader med ett visst kulturvärde i Stöde
 

/Ragnar Högbom