Skogskojan på Sundbergsberge
Under de första åren på 1940 högg och körde vi ved och timmer åt Einar Kristow
på den mark som nu 2004 ägs av hans dotter och måg fam. Lahi.
Det första året bodde vi i den så kallade Tjärnsjökojan på Snårkullen, men det
blev längre och längre att gå på huggningen så vi beslutade att bygga en ny koja
på Sundbergsberge, våran pappa Nils tyckte inte om det. ” I gett väl kunna gå in
dän biten” ansåg han, men för en gångs skull fick han ge med sig.
Så en måndagsmorgon 1943 i april gick Sigurd E. Gunnar H. Bengt H. och
undertecknad iväg utrustad med spett, spadar, huggarverktyg, sängkläder och mat
för veckan som kom. Att bära allt detta var bara det arbetsamt över Snårkullen
och vidare till Sundbergsberge.
Sedan vi väl kommit upp var det att koka en kaffekopp och sen sätta igång,
Sigurd och Gunnar röjde upp marken där kojan skulle stå sedan satte de igång med
att samla stenar för muren.

Ragnar står vid det som är kvar av kojan idag. Klicka på bilden för att
göra den större.
Och Bengt och jag började med att hugga virke till väggar och tak till det
planerade bygget, när det var gjort blev det att bära fram virket och försöka
att timra upp väggarna men vi fick ju inte heller vara i vägen för murarna för
då fick man höra att ”ongan var i vägen överallt”.
Ja så gick dagen och det började mer och mer likna en koja, så när kvällen kom
var den inte klar men så färdig att vi tre bröder kunde ligga över där, Sigurd
hade lovat att han skulle arbeta på Brattåsgården resten av veckan så han gick
hem på kvällen för att cykla till Brattås nästa morgon. Tala om
arbetsprestationer .
I dag syns knappast platsen där den lilla hemtrevliga kojan stod.
/Ragnar Högbom
|