Skogskojan på Sundbergsberge

Under de första åren på 1940 högg och körde vi ved och timmer åt Einar Kristow på den mark som nu 2004 ägs av hans dotter och måg fam. Lahi.
Det första året bodde vi i den så kallade Tjärnsjökojan på Snårkullen, men det blev längre och längre att gå på huggningen så vi beslutade att bygga en ny koja på Sundbergsberge, våran pappa Nils tyckte inte om det. ” I gett väl kunna gå in dän biten” ansåg han, men för en gångs skull fick han ge med sig.

Så en måndagsmorgon 1943 i april gick Sigurd E. Gunnar H. Bengt H. och undertecknad iväg utrustad med spett, spadar, huggarverktyg, sängkläder och mat för veckan som kom. Att bära allt detta var bara det arbetsamt över Snårkullen och vidare till Sundbergsberge.
Sedan vi väl kommit upp var det att koka en kaffekopp och sen sätta igång, Sigurd och Gunnar röjde upp marken där kojan skulle stå sedan satte de igång med att samla stenar för muren.

Ragnar står vid det som är kvar av kojan idag. Klicka på bilden för att göra den större.

Och Bengt och jag började med att hugga virke till väggar och tak till det planerade bygget, när det var gjort blev det att bära fram virket och försöka att timra upp väggarna men vi fick ju inte heller vara i vägen för murarna för då fick man höra att ”ongan var i vägen överallt”.
Ja så gick dagen och det började mer och mer likna en koja, så när kvällen kom var den inte klar men så färdig att vi tre bröder kunde ligga över där, Sigurd hade lovat att han skulle arbeta på Brattåsgården resten av veckan så han gick hem på kvällen för att cykla till Brattås nästa morgon. Tala om arbetsprestationer .
I dag syns knappast platsen där den lilla hemtrevliga kojan stod.

/Ragnar Högbom